Ökade möjligheter till arbete

SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Kommunal har idag fattat beslut om ett nytt avtal för offentlig sektor. Särskilt glädjande är att parterna har kommit överens om att införa introduktionsanställningar.

Introduktionsanställningarna omfattar 75 procent arbete och 25 procent studier och ger en lön på minst 75 procent av avtalslönen. Anställningarna möjliggör för bl a ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Avtalet gynnar de som idag står utanför arbetsmarknaden. Nu måste kommunerna ta sitt ansvar så att avtalet möjliggör för de utan erfarenhet att få arbete.

Motprestation nödvändig om bidragstagare ska få jobb

En före detta socialbidragstagare i Sollentuna kommun överklagade ett beslut om en insats som krävde motprestation. Han fick rätt i förvaltningsrätten. Enligt domslutet får kommunen inte kräva motprestation för ekonomiskt bistånd av personer över 25 år om den inte är kompetenshöjande. Nu kräver personen ifråga ekonomisk ersättning från kommunen. Får han inte det hotar han med att gå till pressen och skandalisera mig och andra politiker i kommunen. Detta trots att personen har fått ett arbete tack vara socialtjänstens insatser. Att en medborgare över 25 år ska kunna kräva att andra skall gå till jobbet för att säkerställa att ekonomiskt bistånd kan betalas ut är ett orimligt system. Alla kan, utifrån sin egen förmåga, bidra med något och att kunna gå till en arbetsplats och visa att man både kan sköta ett arbeta och ingå i en social gemenskap är viktigt för framtida arbetsgivare att få dokumenterat. Vidare anser jag att majoriteten av arbetsuppgifterna är kompetenshöjande om man har varit arbetssökande en längre tid. Det är inte acceptabelt att en person kan kräva dubbel ersättning av kommunen, först i form av bidrag och sedan skadestånd. Det är hög tid att staten ändrar lagstiftningen så att kommunerna får lagen på sin sida och kan arbeta för att få ut arbetsföra personer över 25 år i arbete.

Nej till visitationer som saknar motiv

Regeringen presenterar i en snabbremiss ett förslag om tvångsåtgärder för placerade barn som bl a tillåter kropps- och rumsvisitationer av institutionsplacerade när som helst och utan motiv. Dessutom ska rutinmässiga kroppsvisitationer inte behöva dokumenteras vilket försvårar granskning av och insyn i verksamheten. Jag instämmer i den kritik mot förslaget som bland annat barnombudsmannen Fredrik Malmberg framför.

De ungdomar som vårdas på institutioner förtjänar en lugn miljö. Utöver det är de ofta i behov av att återfå ett förtroende för vuxenvärlden. Det får de inte genom att utsättas för visitationer som inte motiveras. Barn och unga ska hanteras med värdighet, även de som samhället har tagit över ansvaret för. Vårt ansvar är att erbjuda vård och behandling som gör att de åter kan bo med sin familj alternativt kan ha ett eget boende då de övergår till vuxenlivet.

Även kommunal måste prioritera ungdomarna

Nu ansluter sig även LO och Handels till de aktörer som prioriterar ungdomarna genom att införa specifika avtal som minskar tröskeln till arbetsmarknaden. Tidigare har IF Metall och Volvo tecknat liknande avtal som garanterar ungdomarna minst 75 procent av lägstalönen. Genom avtalen tar aktörerna sitt ansvar för att minska ungdomsarbetslösheten men de säkrar även framtida kompetens.

Nu måste även Kommunal ta sitt ansvar. Kommunerna är landets största arbetsgivare. Inom de kommande åren måste vi anställa tusentals och vi behöver ungdomarna för att säkra välfärden. Har Kommunal råd att inte prioritera ungdomarna?

I Sollentuna kommun pågår förhandlingar med facket. Förhandlingarna inkluderar bl a ungdomsavtal, något som Kommunal har varit tveksamma till. Nu har LO och Handels gått före. Jag hoppas att Kommunal går efter.

Varför avtal för unga på Volvo men inte i välfärden?

Statsminister Fredrik Reinfeldt säger nej till Folkpartiets förslag om särskilda ungdomsavtal inom offentlig sektor. Inte minst Volvos besked nyligen om att anställa och utbilda 1200 ungdomar talar emot Reinfeldts slutsats. Volvos satsning bygger på avtalet om yrkesintroduktion som IF Metall tecknat. Avtalet innebär lägre lön än lägsta kollekivavtalsnivå och utbildningsinsatser.

Varför ska inte kommuner och landsting kunna använda sig av en liknande modell som Volvo för att rekrytera och skola in unga på arbetsmarknaden? Det är beklagligt att statsministern inte vill pröva om tidsbegränsade ungdomsavtal kan skapa fler arbeten, om avtalen kan ge oerfarna ungdomar den erfarenhet som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden och konkurrera på lika villkor. Det är inte acceptabelt att så många unga hamnat i arbetslöshet och utanförskap. Istället förordar Fredrik Reinfeldt höjda löner. Det är inte rimligt att anta att höjda löner skapar fler arbetstillfället för oerfarna ungdomar.

Bostad först

I fredags åkte jag tillsammans med representanter från socialkontoret till Lund för att delta i en konferens om bostad först. Bostad först innebär att missbrukare som saknar tak över huvudet erbjuds en bostad innan de behöver genomgå behandling för sitt missbruk. Personen får på så sätt en stabil punkt i livet och kan sedan fokusera på att ta tag i andra problem. Socialkontoret i Sollentuna har studerat bostad först en tid och med lite tur kan vi inom kort ta fram ett förslag hur det skulle kunna implementeras i Sollentuna.

Tidigare har missbrukare tvingats genomgå behandling innan de blivit aktuella för en bostad och de måste klättra på en boendetrappa innan de får överta bostadskontraktet. Det har visat sig att många slås ut innan de kommer till det översta trappsteget. Dels för att det har tagit lång tid att nå dit (ca 4 år), samt den upplevs ha för många steg och den förstärker stigmaniteringen. Med bostad först är förhoppningen att fler når målet, att bli fria från sitt missbruk.

Bland annat Stockholm och Helsingborg har infört bostad först. Utformingen varierar något men det som är gemensamt är att de har krav på de som får en bostad (t ex kontinuerlig kontakt med boendestöd) samt de boende har möjlighet att överta kontraktet till bostaden.

Bostad först är inte oproblematiskt. För det första är det viktigt att finna en givande sysselsättning för personerna. För det andra råder idag stor brist på lägenheter. Kön till Sollentunahems bestånd är lång och bostad först skulle innebära att personer får förtur i kön. Viktigt att notera är dock att socialtjänsten redan idag hyr 80-100 bostäder av Sollentunahem. Samhället har ett ansvar att ta hand om de som under en tid i livet inte kan ta hand om sig själva. Jag är övertygad om att alla vill att det skyddsnätet ska bestå.