Var ska lokala beslut fattas? I Rosenbad eller lokalt?

Miljöministern vill skärpa kraven på grönområden och ge kommunerna ökat stöd i sin planering av grönområden. Det låter bra men det riskerar en styrning som kan motverka miljösyften och mål. Jag tror att alla är mycket angelägna om att barn som vuxna vill ha tillgång till grön- och rekreationsområden liksom lekplatser inom rimligt avstånd. Kommunerna har planmonopol vilket ger oss den makt vi behöver för att utföra plan- och bygglagens (PBL) intentioner, nämligen en rimlig avvägning mellan olika intressen. Det hör bäst hemma på den lokala nivån. I en del områden måste man återskapa eller nyskapa grönområden. I andra delar av landet måste man leta efter invånare. I min egen kommun Sollentuna, norr om Stockholm, har vi en tredjedel bebyggelse, en tredjedel vatten och en tredjedel natur. Det kallas tätort.
En del befintliga grönområden måste förstärkas för att tåla ökad användning och en del måste ge vika för bebyggelse. Det finns olika miljömål som måste vägas samman. En förtätning av tätorterna ger bättre möjlighet till kollektivtrafik och fjärrvärme vilket är ett viktigt mål att uppfylla om vi ska kunna minska CO2 utsläppen alternativet är utglesning av bostadsbebyggelsen.
Samtalet mellan lokalpolitikern och lokalbefolkningen är den rätta platsen för olika avvägningar. Kraven och makten för politiken finns redan till stor del i PBL.
Sist gäller för lokalpolitiker som för ministrar en utvärdering på valdagen vart fjärde år och den är troligen överlägsen skärpta direktiv vad gäller en sammantagen möjlighet till livskvalitet.

Bedrövlig snöröjning

Tur att det inte är val i januari. Ingen majoritet skulle överleva oavsett parti. De senaste åren har något skett d v s att när man snöröjer är tydligen första prioritet att inte plogbladet ska slitas. Man kör med plogbladet en bit upp. Det leder till att det blir snö kvar som blir till is i botten och modd över. Så ser det just nu ut i både Sollentuna, Stockholm med flera kommuner. Nu kommer det dessutom mer snö som lägger sig på detta. Snacka om isbildning och modd med resultatet att risken för benbrott är stor.
Fattas det politiska beslut om hur ett plogblad ska skötas låt oss veta det. Annars blir det bakläxa till snöröjarna.

Våra äldre vågar inte under rådande omständigheter ta sig ut vilket självfallet inte är rimligt.
Jag har bett vårt kontor kolla vad som kan fattas för att vintern inte hindrar äldre och andra att våga sig ut. Jag förstår att inte alla ytor kan tas på en gång men att nu efter mycket långt uppehåll av snöfall fortfarande, på mycket frekventa gångstråk, ha isknölar och modd är orimligt.

Sollentuna mer tillgängligt

Sollentuna kommun har tillsammans med handikapprådet genomfört förändringar för att undanröja en del hinder för att göra kommunen tillgänglig. Det är först och främst det som kallas lätt avhjälpta hinder men som betyder mycket för många som nu är åtgärdade. Det är klart under 2010 och har kostat ca fyra miljoner kronor. Dessa projekt låg under vad vi kallat prio 1.
Sollentuna kommun är ännu inte tillgängligt för alla på alla platser men jag är lite stolt ändå över att vi kommit så här långt och att vi har en inventering klar över vad som också återstår. Jag pratade nyligen med ansvarig handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting och då redovisades att ca 150 kommuner inte ens inventerat åtgärder för prio 1. Det återstår mycket och det ska vi självklart gå vidare med. En plan för detta bör upprättas och genomföras i samband med de ombyggnader och återinvesteringar vi gör i våra fastigheter.

Vem vinner valrörelsen?

Valrörelsen vinns av den eller de partier som tydligt kan berätta vad de vill göra för att ge människor möjlighet att påverka sin egen vardag och som för en rättfärdig politik även för de som inte av egen kraft eller förmåga för stunden orkar ta eget ansvar. Och som tydligt ser miljöhoten men också levererar möjliga lösningar. Utbildning, tolerans och förmåga att se kvalité i olikheter är vägen till alla människors lika värde. Folkpartiet rymmer detta och mycket mer av de förutsättningar som behövs för att göra ett bra val och därigenom bygga vidare på ett ännu mer liberalt Sollentuna.

Törnskogsmossen bebyggs inte!

Än en gång vill jag förtydliga att det inte kommer att byggas på Törnskogsmossen (något som Mitt i Sollentuna felaktigt hävdat) och att det heller aldrig varit avsikten. Tvärtom har Sollentuna kommun restaurerat ett antal våtmarker. För en tid sedan inventerades kommunens våtmarker och 111 av dessa ansågs skyddsvärda. Den mark som ligger intill den tänkta bebyggelsen är sk fuktig skogsmark och har inte kvalificerat sig för att betraktas som skyddsvärd mark. För några veckor sedan uttalade oppositionsrådet i lokaltidningen att han ansåg att det var fegt att inte göra en miljökonsekvensbeskrivning av området i alla fall. Oppositionsrådet deltog på mötet som tog upp frågan i morse men inte heller denna gång framfördes några politiska krav. Naturchef Rikard Dahlén höll en föredömlig dragning i ärendet och jag måste säga att det vore mer än lovligt korkat att inrätta naturreservat för att sedan bygga bostäder i det. Nej, jag tänker inte göra avkall på de naturreservat och skyddszoner som jag varit med och beslutat om.

Euro eller inte?

Frågan om eurons vara eller inte vara i Sverige har tagit ny fart. Det är glädjande! I går skrev tre allianspartier om euron och i dagens DN skrev Calmfors positivt om införande av euron i Sverige. Folkpartiet har varit pådrivande i frågan och fått allt starkare stöd i opinionen. Folkpartiets ståndpunkt är tydlig. Vi vill både folkomrösta och införa euron under nästa mandatperiod men statsministern vill ha ett ja från socialdemokraterna först. Det är trist att låta socialdemokratin få bestämma i en sådan viktig fråga, tycker jag. Valutasamarbetet har blivit mycket framgångsrikt. Flera länder har anslutit sig och ännu fler står på tur. Euron har nu utvecklats till världens näst starkaste valuta. Calmfors avslutar sin debattartikel med att man framför allt kan se det som ett övergripande värde att ett svenskt deltagande i eurosamarbetet kan antas bidra till ökad politisk integration i Europa.