De mest utsatta ungdomarna får vänta på jobb

Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal har äntligen enats om ett introduktionsavtal som syftar till att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknad. Det är bra men tog väldigt lång tid att få fram. Negativt är att avtalet endast omfattar ungdomar som genomfört en gymnasieutbildning inom vårdområdet. För de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden, de som inte har genomfört en gymnasial utbildning, finns fortfarande inga introduktionsavtal.

I tider då arbetsmarknaden krymper har dessa ungdomar än svårare att få ett arbete och de är i behov av hjälp för att få ett arbete. Den offentliga sektorn är Sveriges största arbetsgivare. Vi kan göra mer, och min övertygelse är att ett avtal även för dessa ungdomar skulle bidra till fler jobb.

Parterna måste bli mer effektiva när det gäller att ta fram avtal som gynnar ungdomarna. Om det finns en misstro mellan parterna så måste den redas upp, som det är nu betalar ungdomarna priset genom att vara utan arbete. Båda parter har ett ansvar för såväl våra ungdomar som för att säkra kompetensen inom den offentliga sektorn. Genom stärkt tillit mellan arbetsgivare och fackförbund säkrar vi bättre ungas inträde på arbetsmarknaden.

SKL riskerar legitimitetsproblem om inte avtalets intentioner genomförs

2010 undertecknade SKL (Sveriges kommuner och landsting) ett läraravtal som bland annat innebar att kommunerna ska sträva efter en ökad lönespridning. De duktiga lärarna ska premieras för det arbete de utför.

Statistik från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet visar att kommunerna ligger för långt ifrån avtalets intentioner. Skillnaden mellan den som tjänar mest respektive minst är i genomsnitt 31 procent, ca 7 000 kr, och då har hänsyn inte tagits till exempelvis hur länge läraren arbetat.

Om kommunerna ska återfå trovärdigheten som arbetsgivare är det av största vikt att de följer det avtal som SKL har skrivit under och som följer medlemmarnas önskemål. Kommunerna måste premiera de duktiga och engagerade lärarna. Lärarna förtjänar inte enbart beröm för sina insatser utan uppskattningen ska även synas i lönekuvertet. Läraryrket måste få högre status om vi ska få fler att genomgå en mångårig utbildning.

1e vice ordförande i SKL

I onsdags var det valkongress på SKL (Sveriges kommuner och landsting). Då blev jag utsedd till organisationens 1e vice ordförande vilket är en stor ära.

Finansminister Anders Borg höll ett bra anförande på kongressen. Det som var mindre bra var hans utspel om att ingångslönerna för kommunanställda bör sänkas för att skapa fler arbetstillfällen. Han gjorde en jämförelse mellan Kommunals och Metalls avtal och menade på att ingångslönerna inom Metall var mer skäliga. Det som inte framkom var att Metalls lägsta ingångslöner är avsedda för praktikanter som ska ha 75 procent av lönen. I Sollentuna kan jag garantera att det inte finns några planer att sänka ingångslönerna för våra anställda. Ambitionen är tvärtom att de ska höjas och att individuell lönesättning ska prioriteras.

Internationella kvinnodagen

Idag firar värden Internationella kvinnodagen. De senaste åren har mycket gjorts för att öka jämställdheten men än finns det mycket att göra. Antalet kvinnor på ledande positioner är fortfarande för lågt och löneskillnaderna för stora. Regeringen tillsammans med SKL tar sitt ansvar och inrättar ett jämställdhetsråd för att identifiera ojämställda villkor och finna lösningar för hur dessa ska elimineras. Förhoppningsvis hakar den privata sektorn på.

Könsstrukturerna syns även på andra sätt i samhället. Studier visar att förskolan och skolan agerar olika mot flickor och pojkar. Detta gör att barnen fostras in i könsrollerna. Idag finns en medvetenhet kring denna problematik och verksamheterna arbetar för att motverka den.

Mycket beklagligt är att våldet mot kvinnor inte ser ut att mattas av. Idag hinner kvinnojourerna inte hjälpa alla som vill ha stöd. Här har naturligtvis politiken ett ansvar för att såväl minska våldet som hjälpa de utsatta.

Internationella kvinnodagen uppmärksammar kvinnornas situation, det är bra. Nu gäller det att arbeta vidare för att minska skillnaderna. I det arbetet har var och en av oss ett eget ansvar för vårt agerande.

Samråd om aktuella EU-frågor

Jag företrädde Sveriges kommuner och landsting (SKL) på ett möte i fredags med Amelie von Zweigbergk, Birgitta Olsson statssekreterare, Peter Horneth, Tobias Krantz statssekreterare och Göran Hägglund, Maud Olofssons statssekreterare.

Samrådet handlade om viktiga EU frågor, t ex; miljöutmaningen, jämställdhet, forskningsanslagen, utbildningsnivån i EU och den sociala sammanhållningen. Som alla inser var detta ett mycket intressant möte. Sverige ligger långt fram vad gäller klimatmål inte bara inom trafikområdet utan även genom ombyggnad av miljonprogrammen, fjärrvärme och forskning. Min uppfattning är att vi borde kunna sälja svensk kunskap bättre.

Nästan alla de mål som finns i ett program som kallas EU 2020 har stor bäring på hur vi gör ute i våra kommuner. Därför finns ett stort intresse från regeringens sida att lyssna och låta oss lokalpolitiker var delaktiga och dela med oss av den kompetens vi har.

Just nu handlar det mesta om att vinna valet. Men det kommer ett politiskt liv också efter valdagen. Regeringen har stora ambitioner att lägga Sverige i framkant för framtidsfrågor - då skall vi från kommuner och regioner vara med.

Frivilligorganisationer ska förbättra tillträdet till arbetsmarknaden

Idag kunde vi läsa i våra morgontidningar att svenskarna är mer positiva än tidigare till invandring och flyktingmottagning. För att de nyanlända ska få en bra start i Sverige och integreras i samhället är det viktigt att de snabbt kommer i på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland nya svenskar är hög och vi måste finna nya vägar för att fler ska komma i arbete.

Idag presenteras en överenskommelse mellan SKL, regeringen och den idéburna sektorn som förhoppningsvis kommer att leda till att fler jobb skapas. I överenskommelsen åtar sig SKL att på olika sätt stötta sina medlemmar i lokal samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer. Bland annat kommer framgångsrika samarbeten att lyftas fram. Det är även viktigt att andra aktörer involveras för att samarbetet ska bli lyckosamt t ex Arbetsförmedlingen som är involverade i kommunens arbete med flyktingmottagning.

SKL:s engagemang i dessa frågor bottnar i att vetskapen om att ett gott samspel mellan offentlig sektor och de idéburna organisationerna är centrala för en god samhällsutveckling. De idéburna organisationerna är en kraft för demokratisk förankring och för lokal och regional utveckling.

Organisationerna är också ofta sociala mötesplatser och utgör en grund för mellanmänsklig tillit. Detta bidrar till social sammanhållning vilket är viktigt i människors liv, inte minst för att skapa tillhörighet till det lokala samhället.

Efter sommaren kommer SKL att inleda en kartläggning som syftar till att ta fram goda exempel på samarbeten mellan kommun och organisationer.

Nytt läraravtal

Så kom då äntligen en uppgörelse med lärarorganisationerna. Det är bra! Avtalets resultat blev exakt så som jag redan från början förutspådde att det skulle sluta. Det bud och den stil som SKL gick fram med hade enligt min mening aldrig en chans till framgång. Skolan behöver förnyas och få en mer modern organisation för att möta framtidens utbildningsbehov.

De förändringarna som behöver göras är att minska byråkratin för att öka lärarnas tid med eleverna och se över lärarnas arbetssituation.

Skolan kommer de närmaste åren att ställas inför stora förändringar. Till glädje för eleverna och lärarna. Förändringar sker i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ansvaret för att det fortsatta förändringsarbetet kan fortgå ligger på såväl SKL som lärarorganisationerna. Jag hoppas nu det arbetet tar ny fart!

Vinst i privata förskolor engagerar med all rätt!

Hur kan förskolor gå med stora vinster? Det är en intensiv och mycket intressant debatt som pågår. Det handlar om våra minsta barn och våra skattepengar. Två områden som engagerar. Frågan blir än mer intressant om man tänker på att de avknoppade förskolorna, oavsett om de sålts för billigt, ändå har en skuld till kommunerna som inte den kommunala förskolan har. Det är trots allt ytterligare en utgift.

De flesta kommunerna låter föräldrarna yttra sig över kvaliteten på förskolorna. Min erfarenhet är inte att privata förskolor får sämre omdömen i kvalitetsmätningar. Förskolepengar ökar föräldrarnas möjlighet att påverka då de kan flytta sitt/sina barn om de är missnöjda med verksamheten. Denna möjlighet utnyttjas däremot inte i någon större utsträckning.

Sanningen är att även många kommunala förskolor går med vinst, eller överskott som det kallas i den offentliga verksamheten, vilket ingen pratar om. Vi måste våga ställa frågan om det är för mycket pengar i systemet?

SKL gör sedan flera år öppna jämförelser där man inte finner något självklart samband mellan insatta pengar och kvalitet. Som en av många politiker som skall handskas med både barnens och personalens rätt till bra kvalitet inom både förskolan som skolan, samt hanteringen av skattemedel, har jag bett SKL att utreda frågan; Varför går privata aktörer med större vinst än de kommunala? Finns det något vi som ansvarar för det offentliga kan lära och förändra för att höja kvalitén?

Sollentuna mer tillgängligt

Sollentuna kommun har tillsammans med handikapprådet genomfört förändringar för att undanröja en del hinder för att göra kommunen tillgänglig. Det är först och främst det som kallas lätt avhjälpta hinder men som betyder mycket för många som nu är åtgärdade. Det är klart under 2010 och har kostat ca fyra miljoner kronor. Dessa projekt låg under vad vi kallat prio 1.
Sollentuna kommun är ännu inte tillgängligt för alla på alla platser men jag är lite stolt ändå över att vi kommit så här långt och att vi har en inventering klar över vad som också återstår. Jag pratade nyligen med ansvarig handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting och då redovisades att ca 150 kommuner inte ens inventerat åtgärder för prio 1. Det återstår mycket och det ska vi självklart gå vidare med. En plan för detta bör upprättas och genomföras i samband med de ombyggnader och återinvesteringar vi gör i våra fastigheter.

Parboendegaranti

Det som gjorde det starkaste intrycket på mig i Jan Björklunds tal idag, om jag måste välja ett inslag, är det krav på parboendegaranti som han talade om. Tills döden skiljer oss åt, inte när kommuner skiljer oss åt, är ett krav från Folkpartiet. Läs Jan och Barbros artikel i Dagens Nyheter från igår om det inte är gjort. Läs Dagens Nyheter idag så förstår ni vad det handlar om. SKL anser det besvärligt. Människors egen vilja kan vara besvärligt men människor som bott ihop hela livet ska inte kommuner skilja åt. Att få sluta sina sista år tillsammans är en mycket rimlig rättighet som vi fullt ut stödjer.

Avtalsperioden startar!

Några kanske har sett att jag och andra ledande politiker i Sveriges Kommuner och Landsting hade en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags. Det är nu avtalsperioden startar på allvar. Jag hoppas självklart att avtalens samtliga parter både arbetsgivarna, som vi företräder, liksom de fackliga företrädarna kan föra en förhandling som bygger på vad samhällsekonomin tål.

Finansdebatt

I onsdags deltog jag i en finansdebatt som svenskt näringsliv anordnade i Örebro. Jag försökte att inte fastna allt för mycket i dagens ekonomiska kris utan påtalade bara skillnaden mellan näringslivet och kommunerna. Vi behöver både sjukvård som äldreomsorg, skola och förskola och försörjningsstödet ökar samtidigt som vi tappar mycket av våra inkomster. Annars kommer det att finnas en del uppgifter som ska lösas efter krisen. Tillgång till arbetskraft och kompetens kommer att vara ett stort problem. Ett nytt gränssnitt mellan skatter och avgifter mer baserade på nyttjandegrad är ett annat problem och omställningen till mer miljöanpassad verksamhet står för dörren. Produktivitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn måste öka. Det handlar inte om att våra medarbetare inte jobbar utan om vad och hur man löser uppgifter. Bättre teknikstöd och mer närvaro för själva kärnuppgiften är viktigt.

Förlust blir till vinst - hur då?

Det pågår många politiska debatter och en yvig sådan handlar om hur det kan kosta så olika när det gäller traditionell offentlig verksamhet när den drivs i "egen" regi eller om den drivs i annan form. Stora vinster på kort tid får stora rubriker i media och ifrågasätts. Det är ju trots allt skattepengar som går till vinst. Mycket lite diskuteras eller redovisas kring om och i så fall hur en ny driftsform i sig kan leda till lägre kostnader. Alla vet att effektiviteten inom offentlig verksamhet måste öka. Inom ett tiotal år kommer demografin och skatteunderlaget att ha tvingat oss att utföra vården, omsorgen och utbildningen med helt andra insatser. Alla vet också att om offentlig verksamhet drivs med överskott så är det bästa som sker att det omfördelas till andra verksamheter som inte klarat budgeten. I vart fall kommer vi politiker att minska budgetramen och det blir svårare att klara nästa års verksamhet. Det finns mycket lite incitament till förändring i ett system som ska gå plus minus noll. Med denna bakgrund så har jag lagt ett förslag om att Sveriges Kommuner och Landsting ska utreda frågan - Hur det kommer sig att en ny driftsform i sig kan leda till lägre kostnader? För visst kan det kännas provokativt när några kan ta ut stora vinster där det tidigare funnits förluster. Men nog vore det tjänstefel att inte allvarligt fundera över vad orsakerna till detta är, tycker jag.

Nu blir det tufft i kommuner och landsting

Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport som presenterades i dag är ingen munter läsning. Det kommer enligt SKL att fattas ca 13 miljarder kronor de kommande två åren. Tre miljarder kronor tror man att underskottet blir i år.
Det problematiska är att efterfrågan på ”våra” tjänster inte minskar under ekonomiskt svåra tider utan ökar och blir än viktigare. Utbetalningarna till försörjningsstödet växer med ca 3,5 miljarder kronor de närmaste åren.

Nu måste verksamheterna ses över, personal kanske sägas upp, några måste höja skatten och andra kan använda överskott från de goda åren.
Jag utgår från att staten noga följer vad som sker i kommuner och landsting. SKL kommer självklart att bidra med den information staten behöver för att kunna fatta de beslut som krävs angående vad som behöver göras.

Mäns våld mot kvinnor

Idag har jag hållit ett inledningsanförande på ett seminarium där Sveriges Kommuner och Landsting presenterade en aktuell kartläggning av medlemmarnas arbete mot kvinnovåld. Det våld som män i nära relationer utsätter kvinnor för är skrämmande och dessvärre mer utbrett än man kan tro. Det är glädjande är att kommuner och landsting idag prioriterar och gör mer för slagna kvinnor och barn än tidigare. Det negativa är att det kommer in ännu fler polisanmälningar från kvinnor. 54 polisanmälningar per dygn är snittet på misshandel där gärningsmannen är känd. Det är sanslöst och att det får ske i det tysta! Brott mot besöksförbud ökar vad vi kan se via rapporter från brottsförebyggande rådet och 3803 överträdelser rapporterades in förra året. Det är mer än 10 överträdelser per dag. Det är inte mycket till trygghet samhället erbjuder slagna kvinnor. När ska riksdagen ge kvinnor rätt till sin egen frihet och begränsa männens?