Vinst i privata förskolor engagerar med all rätt!

Hur kan förskolor gå med stora vinster? Det är en intensiv och mycket intressant debatt som pågår. Det handlar om våra minsta barn och våra skattepengar. Två områden som engagerar. Frågan blir än mer intressant om man tänker på att de avknoppade förskolorna, oavsett om de sålts för billigt, ändå har en skuld till kommunerna som inte den kommunala förskolan har. Det är trots allt ytterligare en utgift.

De flesta kommunerna låter föräldrarna yttra sig över kvaliteten på förskolorna. Min erfarenhet är inte att privata förskolor får sämre omdömen i kvalitetsmätningar. Förskolepengar ökar föräldrarnas möjlighet att påverka då de kan flytta sitt/sina barn om de är missnöjda med verksamheten. Denna möjlighet utnyttjas däremot inte i någon större utsträckning.

Sanningen är att även många kommunala förskolor går med vinst, eller överskott som det kallas i den offentliga verksamheten, vilket ingen pratar om. Vi måste våga ställa frågan om det är för mycket pengar i systemet?

SKL gör sedan flera år öppna jämförelser där man inte finner något självklart samband mellan insatta pengar och kvalitet. Som en av många politiker som skall handskas med både barnens och personalens rätt till bra kvalitet inom både förskolan som skolan, samt hanteringen av skattemedel, har jag bett SKL att utreda frågan; Varför går privata aktörer med större vinst än de kommunala? Finns det något vi som ansvarar för det offentliga kan lära och förändra för att höja kvalitén?

Förlust blir till vinst - hur då?

Det pågår många politiska debatter och en yvig sådan handlar om hur det kan kosta så olika när det gäller traditionell offentlig verksamhet när den drivs i "egen" regi eller om den drivs i annan form. Stora vinster på kort tid får stora rubriker i media och ifrågasätts. Det är ju trots allt skattepengar som går till vinst. Mycket lite diskuteras eller redovisas kring om och i så fall hur en ny driftsform i sig kan leda till lägre kostnader. Alla vet att effektiviteten inom offentlig verksamhet måste öka. Inom ett tiotal år kommer demografin och skatteunderlaget att ha tvingat oss att utföra vården, omsorgen och utbildningen med helt andra insatser. Alla vet också att om offentlig verksamhet drivs med överskott så är det bästa som sker att det omfördelas till andra verksamheter som inte klarat budgeten. I vart fall kommer vi politiker att minska budgetramen och det blir svårare att klara nästa års verksamhet. Det finns mycket lite incitament till förändring i ett system som ska gå plus minus noll. Med denna bakgrund så har jag lagt ett förslag om att Sveriges Kommuner och Landsting ska utreda frågan - Hur det kommer sig att en ny driftsform i sig kan leda till lägre kostnader? För visst kan det kännas provokativt när några kan ta ut stora vinster där det tidigare funnits förluster. Men nog vore det tjänstefel att inte allvarligt fundera över vad orsakerna till detta är, tycker jag.