SKL riskerar legitimitetsproblem om inte avtalets intentioner genomförs

2010 undertecknade SKL (Sveriges kommuner och landsting) ett läraravtal som bland annat innebar att kommunerna ska sträva efter en ökad lönespridning. De duktiga lärarna ska premieras för det arbete de utför.

Statistik från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet visar att kommunerna ligger för långt ifrån avtalets intentioner. Skillnaden mellan den som tjänar mest respektive minst är i genomsnitt 31 procent, ca 7 000 kr, och då har hänsyn inte tagits till exempelvis hur länge läraren arbetat.

Om kommunerna ska återfå trovärdigheten som arbetsgivare är det av största vikt att de följer det avtal som SKL har skrivit under och som följer medlemmarnas önskemål. Kommunerna måste premiera de duktiga och engagerade lärarna. Lärarna förtjänar inte enbart beröm för sina insatser utan uppskattningen ska även synas i lönekuvertet. Läraryrket måste få högre status om vi ska få fler att genomgå en mångårig utbildning.

Politiska direktiv för individuell lönesättning

Idag presenterar Lärarnas Riksförbund en rapport som visar att Sveriges kommuner inte har följt läraravtalets intentioner och höjt lönerna för de duktiga lärare vars elever har god måluppfyllelse. Om kommunerna ska få bättre trovärdighet som arbetsgivare måste vi skicka ut andra signaler än de som Lärarnas Riksförbund nu redovisar.

Under 2010 beslutade den politiska ledningen i Sollentuna att lärarnas löner ska höjas med två procent. Vi la även ett direktiv om att vi önskar se en ökad lönespridning. De duktiga lärarna ska premieras för det arbete de gör. Vidare har Sollentunas lärare möjlighet att ändra sina arbetstider vilket ska ge utfall i lönekuvertet. Även detta är i enlighet med intentionerna i läraravtalet.